Det här brevet skickade jag till 21 svenska ledamöter i EU-parlamentet (med vars och ens namn och adress givetvis):
Stockholm 2003-05-14
N N
Europaparlamentet
Bât. Altiero Spinelli
00X000
60, rue Wiertz / Wiertzstraat 60
B-1047 Bryssel
Belgien
Bäste N N.
Jag skriver till dig med anledning av det föreslagna EU-direktivet som ska göra det möjligt att ta patent på datorprogram. Jag är programmerare, och alltså en av dem som skulle få möjlighet att söka patent. Det ser jag inte fram emot. Jag ser förslaget som ett hot mot både mig själv och samhället. Patentsystemet är som du vet en inskränkning i alla medborgares frihet, och motiverat bara om det är till nytta för samhället i stort. Jag är övertygad om att patent på programvara inte alls är till nytta utan tvärtom till skada för samhället.
Jag förutsätter att du känner till att det europeiska patentverket sedan flera år tillbaka regelmässigt beviljar patent på programvara trots att såväl den europeiska patentkonventionen som patentlagarna i alla EUs medlemsländer uttryckligen förbjuder sådana patent. Verket tycks anse att ett datorprogram visserligen inte är patenterbart i sig, men att så fort programmet körs i en vanlig dator så blir datorn och programmet tillsammans en patenterbar teknisk uppfinning. För mig som programmerare är detta rent nonsens. Att skilja mellan program i sig och program som körs i datorer är fullkomligt löjligt. Vad ska man ha ett datorprogram till om man inte ska köra det i en dator?
Det påstås råda osäkerhet kring vad som är patenterbart på programvaruområdet. Det påstås att det behövs lagändringar för att skapa klarhet i frågan. De lagändringarna skulle bestå i att det europeiska patentverkets ologiska resonemang skulle skrivas in i EU-ländernas lagar. Så vitt jag kan se är lagen kristallklar: Datorprogram är inte patenterbara, men patent på en i övrigt patenterbar uppfinning ska inte nekas enbart därför att dess funktion styrs av ett datorprogram. Den enda osäkerheten gäller huruvida det europeiska patentverkets olagliga patent är giltiga eller inte. Det som behövs är att någon tar vissa patentverkschefer i örat och gör klart att patent ska följa patentlagen.
En patenterbar uppfinning ska ju som bekant ha teknisk karaktär. Visst talar man om datateknik och informationsteknik, men i patentsammanhang är datorprogram inte teknik. Tekniska uppfinningar är materiella föremål eller processer med fysikalisk verkan. Program består enbart av information. Skillnaden är denna:
Att utveckla en uppfinning i form av någon mekanisk anordning kostar dels tankemöda, dels investeringar i material och maskiner. Sedan ska uppfinningen massproduceras, vilket kräver ytterligare investeringar. Varje enskilt exemplar måste tillverkas. Fler maskiner ska köpas in och löner ska betalas. Sedan kan en konkurrent använda den färdiga produkten som förlaga, slippa allt utvecklingsarbetet och gå direkt på massproduktionen. Då är patent bra som skydd mot plagiering och överkomligt i pris. Kostnaderna för att söka patent och köpa licenser på andras patent blir bara en del av de totala investeringarna, och kan lätt tas igen genom att sätta ett något högre pris på produkten om försäljningen går bra.
Att utveckla ett datorprogram kostar däremot enbart tankemöda och litet el att driva datorn med. Massproduktionen består ofta i att programmet görs tillgängligt på Internet. Kopior produceras i obegränsat antal nästan gratis. Plagiering är däremot inte gratis. En konkurrent kan inte slippa utvecklingsarbetet. Att utveckla ett konkurrerande program kräver precis lika mycket arbete som att utveckla förlagan. Då ger upphovsrätten allt skydd som behövs. En ensam hobbyprogrammerare kan producera små program med hög kvalitet till minimala kostnader, och tillhandahåller dem för det mesta gratis eller till ett mycket lågt pris. Han eller hon har inget behov av skydd mot plagiering, och har inte heller vare sig tid eller råd att söka patent, betala för licenser eller plöja igenom högar av patenthandlingar för att inte av misstag göra intrång på andras patent; än mindre att försvara sig i rätten mot anklagelser om patentintrång. Om ett företag anklagar en hobbyprogrammerare för patentintrång är det inget annat att göra än att lägga ned programmet i fråga, oavsett om anklagelsen är sann eller ej. Detta hände till exempel Tord Jansson och hans program Bladeenc.
Detsamma gäller små företag. Att skaffa egna patent, hålla sig underrättat om vilka programkomponenter som är patenterade samt ta emot och besvara klagomål från patentinnehavare innebär avsevärda kostnader i administration och advokatarvoden för ett litet företag, och när det blir tvist har de inte råd att hävda sig mot de stora företagens advokater och deras tusentals patent.
De enda som gynnas av möjligheten att patentera programvara är alltså de multinationella jätteföretagen, som har råd att skaffa mängder av patent, anställa arméer av patentadvokater och driva utdragna processer (och så naturligtvis advokaterna själva). Om små företag och privatpersoner slås ut från marknaden så leder det givetvis till minskad konkurrens, långsammare utveckling, lägre kvalitet på programmen och högre licenskostnader för alla användare.
För övrigt har jag förstått att många myndigheter både i Sverige och i andra länder försöker bryta sitt beroende av Microsofts program och byta till billigare alternativ. Du kan räkna med att det blir ännu svårare att ta sig ur ett sådant leverantörsberoende i framtiden om patent på datorprogram blir lagliga. Om exempelvis Microsoft skulle ändra dokumentformatet för Word och ta patent på det nya formatet så skulle det bli olagligt att skriva andra program som kan läsa dokumenten. Då har man som användare inget val. Man är tvungen att fortsätta använda Word om man ska kunna läsa sina egna dokument.
Av de här orsakerna anser jag att patent på programvara är skadliga för vårt allt mer datoriserade samhälle, och därför vill jag be dig att verka för att stoppa förslaget att legalisera sådana patent, återupprätta den nuvarande lagen, enligt vilken datorprogram inte är patenterbara, samt sätta stopp för den olagliga verksamheten som pågår på det europeiska patentverket.
Hälsningar,
Björn Persson
(adress)